saraljunggrens.blogg.se

Fredaaag& tankar

Publicerad 2014-12-19 16:01:31 i Allmänt,

Slut på veckan och nu är det helg! 
Jag har tänkt en hel del och med hjälp av era kommentarer från föregående inlägg så måste jag bara fokusera på mig själv och på min väg, jag kan aldrig påverka andra människor om vad dom skriver eller tycker. Så det gäller att försöka borsta av sig det och inse att det bara menades i all välmening. Det har varit tufft men jag har ändå inte slutat kämpa, jag kämpar varje dag med att äta med att försöka leva med mig själv och med min kropp. Det är inte lätt. Jag hatar verkligen min kropp. Men jag vet att det är fullt omöjligt att kunna tycka om sig själv när jag är så djupt nere i sjukdomen, jag ser inte vad andra ser. Jag blir liksom förblindad i mig själv, jag har bara mig själv att jämföra med. Det är därför det är så viktigt egentligen att träffa andra människor för att få in andra synvinklar och inte bara stänga in mig i mig själv och i min sjukdom, jag behöver andra intryck från "verkligheten" för att kunna se mig själv på ett annat sätt. 

Jag tror att jag måste sluta se min kropp som något värdelöst och något som jag ska hata, att istället försöka se vad kroppen kan göra. Utan en kropp är man ju ingenting och jag har ju bara en. Att försöka tänka att den kan få mig att känna lycka, den kan få mig att orka träna att orka rida att orka ta mig till olika platser och den kan få mig till att uppleva så många fantastiska saker, bara jag ger den chansen till att göra det. Att ge kroppen rätt verktyg till att fungera som den ska. Det ska jag försöka fokusera på istället för att självhata och misshandla den. Den är en del av mig och kommer allltid att vara med mig så länge jag lever. 

Att vara sjuk är inget värdigt liv. Jag har sagt det så många gånger förut men det är verkligen inte det, tiden springer iväg och jag står kvar och stampar och kämpar mot alla röster i huvudet. Jag behöver bara få rätt hjälp, jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att tiden i Varberg kommer ge mig just det, att det kommer ge mig mitt liv tillbaka. För jag saknar det. Även om jag inte kommer ihåg hur det var, så vet jag att det var så himla mycket bättre än det här, allt är bättre än det här. 



Kommentarer

Postat av: Ida

Publicerad 2014-12-19 17:17:18

Är det säkert att du får komma till Varberg då? Kom ihåg att ingen behandling i världen kan göra dig frisk, det måste du göra själv. Men stöttning finns men stegen måste du ta ssjälv. Är DITT liv!

Svar: Nej det är inte alls säkert men jag hoppas det! Jag vet att det bara är jag som kan göra det, men jag behöver rätt hjälp och stöttning för att våga ta stegen. som krävs för att bli frisk. Kram
Sara

Postat av: Nathalie

Publicerad 2014-12-19 18:59:20

Det är skitsvårt, jag vet!! Men det är VÄRT allt!! Jag kallar mig själv frisk idag, kommer inom kort sluta på ätstörningsenheten och det känns bara så himla bra! Psykiskt mår jag fortfarande inte bra, men har ju en svår depression så inte så konstigt kanske. Dock är ju maten så himla mycket enklare nu, alla de där sjukaste tankarna är som bortblåsta och konstigt nog har jag nästan glömt hur det var att vara så där nere på botten som jag var. Visst, det är jobbigt att se kroppen växa, ibland jobbigare än annars, men skillnaden idag är att det är okej, jag kan mer och mer inse att jag faktiskt ser ut såhär och det är bara att acceptera.
Att bli väck med alla demoner tror jag är svårt, men de där demonerna blir till små lamm som inte kan göra något skada. Det går att klappa dem i förståelse för att de inte är det de en gång var.
Kämpa på!!!
Kram<3

Postat av: Ida

Publicerad 2014-12-19 20:34:58

När får du veta om du får komma dit?

Svar: Det vet jag inte väntar fortfarande på svar!
Sara

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sara

Jag är en tjej på 20 år som heter sara. Är just nu inlagd på vuxenpsyk i linköping, tampas med den hemska sjukdomen anorexi. Blev tvångsinlagd den 4 oktober 2013 med en vikt på 37,5 till mina 175 cm. Under två år har jag tappat hela 31 kg och samtidigt förlorat både min livsglädje och vänner. I den här bloggen skriver jag om mina dagar och mina känslor. Hur svårt det faktiskt är att kämpa vidare när man varje dag känner att man vill ge upp. Jag vill bli fri och jag vill bli frisk det finns det inga tvivel om. Följ med under min resa till ett fritt och lyckligt liv igen!

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela