Godmorgon

Små tom och Jerry kex åt alltid dom när jag var liten så blir lite lätt nostalgisk när jag tuggar på dom.


Och så mig själv i egen hög person
Puss och kram!
Lilla vän.. Det skär i hjärtat när jag ser bilder på dig nu, det känns som att du bara förlorar mer och mer i vikt, vet inte om det är bra eller dåligt att jag skriver det till dig, men jag är bara väldigt orolig.. Har följt dig ändå sedan du blev inlagd och det känns som att du är lika mager nu som du var då.. Får du någon hjälp? Ska du till Varberg? Det känns som att du måste få hjälp och det är nu! Jag vet att du kämpar på jättebra och du är grymt duktig och stark, men jag vet själv hur svårt det är att ta sig ur en ätstörning och ju längre tiden går desto svårare kommer det bli. Vill verkligen bara ditt bästa och jag hejar på dig, det kommer jag alltid göra. Snälla försök att bara slå bort att tankar och ÄT du behöver få i dig så mycket näring som möjligt. Stor kram till dig och kämpa kämpa kämpa!!! <3
Låter som en bra dag! Har kikat igenom din blogg och jag måste säga att du är väldigt inspirerande. Det hade dock varit enklare att läsa din blogg om du hade olika kategorier man kan klicka sig in på.
Kämpa på fina du!
Alltså Sara, nu ska jag säga nåt som anorexin kommer älska att höra men det skiter jag i: Du är så sjukt jävla mager nu att du är millimeter från tvångsinläggning, sond och vak på avd 38. OM dom hinner agera i tid det vill säga. Jag vet att du kämpar som in i helvete, men det räcker inte. Fattar du inte att folk DÖR i den här sjukdomen! Jag blir så jävla jävla orolig när jag ser hur du tynar bort. Älskade finaste du. Jag undrar också vad dom säger om Varberg? <3
Lilla arma du. Hur kan du inte gå upp i vikt av både mat och ND? Hoppas verkligen det vänder för dig
Jag ser din kamp.
Jag ser din ångest.
Jag ser att det är förjävla kämpigt.
Att du gör allt för att gå emot sjukdomen.
Och den korta tid jag har följt dig så har jag sett framsteg.
Du har klarat av en vecka i Egypten!
Jag tror att du stundtals tillät dig själv att njuta.
Och du är värd allt det!
Samtidigt delar jag de andras oro.
Jag gillar dig, men jag hatar anorexin.
Och som de andra skrivit så behöver du någon annan sorts hjälp. För även om du kämpar och sliter på hemmaplan så är det ett faktum att kroppen inte går åt rätt håll.
Det är så svårt att skriva det här.
Jag avskyr att kommentera hur någon ser ut.
Finns det någon plan framåt?
Någon riktig plan?
En plan som kan hjälpa dig över det första jävliga berget i helvetessjukdomen? För det är i princip omöjligt att klara det själv, men det tror jag att du redan vet.
Förlåt om jag skrivit något fel. Jag menar bara väl.
I övrigt tycker jag att du ska ta med dig cigg och kaffe och leta upp en solig bänk och sola näsan 😊
Och njut av att du är världens mest unika människa i ditt liv. Det finns bara en av dig och det måste vi ju ta vara på ❤️😊
Kram ❤️
Jag är en tjej på 20 år som heter sara. Är just nu inlagd på vuxenpsyk i linköping, tampas med den hemska sjukdomen anorexi. Blev tvångsinlagd den 4 oktober 2013 med en vikt på 37,5 till mina 175 cm. Under två år har jag tappat hela 31 kg och samtidigt förlorat både min livsglädje och vänner. I den här bloggen skriver jag om mina dagar och mina känslor. Hur svårt det faktiskt är att kämpa vidare när man varje dag känner att man vill ge upp. Jag vill bli fri och jag vill bli frisk det finns det inga tvivel om. Följ med under min resa till ett fritt och lyckligt liv igen!